Så har man kommit dit man aldrig trodde man skulle hamna.. Man tror att man varit på botten.. Men är f-n ännu längre ner nu.. Man kunde ju hoppas på att läkare inom psykiatrin skulle förstå att man vänder sig dit för att man faktiskt inte mår bra psykiskt.. Men dom gör det bara värre..
Vet faktiskt inte hur länge man ska orka få smäll på smäll...
Inte ork att packa eller nåt.. O jag vill verkligen det.. Men kan inte ta mig för det.. Orken finns inte.. Önskar ibland att man bara kunde slänga allt..

Jaja.. Solen skiner iaf, får försöka se det positiva i det hela..

Kärlek o respekt!